TillFarmor.blogg.se

Hej farmor, 

Det var ett par veckor sen sist nu, den 11:e oktober kom jag ju hem till dig sista gången och sen gick ju allt så vansinnigt fort. Kände du på dig att du skulle dö? Jag tror nog nästan det. Men du klagade aldrig över värk eller att du knappt såg någonting. Det var som att du kände dig lite skruttig men liksom skulle hänga med i all evighet. 

 

Du tycker antagligen att det är helt vrickat att jag sitter och skriver till dig nu när du inte är här. Men jag saknar dig så mycket ska du veta. Jag kommer på mig själv att ringa ditt nummer, sen kommer jag på att det inte är någon idé, du kommer inte att svara. Och då översköljs med en sådan ledsenhet att jag inte vet vart jag ska ta vägen. 

 

Du var ett dagligt inslag i mitt liv, vi talades ju vid i telefon nästan varje dag och vi sågs flera dar i veckan. Igår gick jag förbi din port. Och insåg att jag kanske aldrig kommer gå in där igen. Det känns så konstigt farmor. Och du skulle ju ruffsa mig i håret och snurra på blomkrukor för att säga hej från andra sidan, men det är ju alldeles tyst! 

 

Här nere försöker jag i alla fall att ta dagarna som de kommer. Vissa dagar känns enklare än andra. Just idag har varit jobbig. Ledig dag brukar betyda en fika hos dig, men idag blev det bara en runda i Hagaparken och sen hem till mammas katt. Jo, jag är kattvakt igen, och jag är lika impopulär hos kattskrället som vanligt. 

 

Och ja, jag har tjuvrökt lite, jag vet att jag inte borde, men det har varit så himla jobbigt de sista veckorna. Inte för att jag på något vis vill ge dig skulden, men som du vet så är det sorgligt att tungt att mista någon man älskar. 

Du med dina två män som dog före dig vet i allra högsta grad.. men du varken rökte eller drack för att uthärda. Jag är en något sämre variant av dig måste jag erkänna. I förra veckan när jag var hemma så levde jag på kaffe och cigaretter med undantag för ett par dagar då min bästa vän var hos mig, då blandade jag ut det hela med vin. Men nu försöker jag i alla fall att både äta, träna, gå på yoga och röka mindre. Det hjälper ju inte att förgifta sig precis. 

 

Var du än är så hoppas jag att du har det bra farmor, att du har ett harem med Evert och Nisse och att du skrattar minst lika mycket där som du gjorde här. 

Jag saknar dig så vansinnigt mycket, det finns ingen som känner (förlåt kände) mig så bra som du, jag känner mig halv när du inte är här...