20121124
Farmor,
Nog för att du hade inflytande när du fanns här alldeles livs levande bland oss, men jag kan garantera att du verkligen rör om i grytan än.
Pappa håller nog på att få ett nervöst sammanbrott av att städa ur din lägenhet samtidigt som han får ta diskussioner om orättvisan i att du och jag hade så fin kontakt jämfört med de andra barnbarnen. Det känns som att jag blir straffad för att du och jag var så nära, jag blev inte ens tillfrågad att komma och ta farväl av din lägenhet..
Pappa och jag bråkade i telefon i morse, det var inte trevligt kan jag lova. Han sa att jag spelar offer hela tiden och att det är tröttsamt. När jag bad om ett konkret exempel var det endaste han kunde komma med att jag ringde runt till familjen när jag blivit bestulen på alla mina värdesaker på gymmet. Men var jag inte ett offer då? Eller? Jag frågade honom om jag skulle låtit bli att ringa och istället sitta ensam. Han svarade ja. Jag bad honom dra åt helvete. Han sa att jag kunde göra detsamma. Sen la vi på. Otroligt vuxet och genomtänkt. Inte. Jag fattar att han är pressad men jag fattar inte att han tar ut det på mig.
Nu känner jag mig bara ledsen och trött, har inte gjort någonting av mening idag, bara legat helt apatisk i sängen, orkar inte med mer nu. Sen du försvann är det som att vi alla famlar omkring i ett känslomässigt kaos utan kompass.
Nog för att du hade inflytande när du fanns här alldeles livs levande bland oss, men jag kan garantera att du verkligen rör om i grytan än.
Pappa håller nog på att få ett nervöst sammanbrott av att städa ur din lägenhet samtidigt som han får ta diskussioner om orättvisan i att du och jag hade så fin kontakt jämfört med de andra barnbarnen. Det känns som att jag blir straffad för att du och jag var så nära, jag blev inte ens tillfrågad att komma och ta farväl av din lägenhet..
Pappa och jag bråkade i telefon i morse, det var inte trevligt kan jag lova. Han sa att jag spelar offer hela tiden och att det är tröttsamt. När jag bad om ett konkret exempel var det endaste han kunde komma med att jag ringde runt till familjen när jag blivit bestulen på alla mina värdesaker på gymmet. Men var jag inte ett offer då? Eller? Jag frågade honom om jag skulle låtit bli att ringa och istället sitta ensam. Han svarade ja. Jag bad honom dra åt helvete. Han sa att jag kunde göra detsamma. Sen la vi på. Otroligt vuxet och genomtänkt. Inte. Jag fattar att han är pressad men jag fattar inte att han tar ut det på mig.
Nu känner jag mig bara ledsen och trött, har inte gjort någonting av mening idag, bara legat helt apatisk i sängen, orkar inte med mer nu. Sen du försvann är det som att vi alla famlar omkring i ett känslomässigt kaos utan kompass.
Kommentarer
Trackback
